Övrigt, Personligt, Samhällsfrågor

Curlande föräldrar eller bara säkerheten först?

Jag blir så trött på alla dessa statusar folk delar på facebook om hur de åkte bil utan bälte, lekte ute i skogen utan att deras föräldrar visste var de var och hur de kom hem när mörkret började falla för det var deras klocka etc, etc… Och nu senast på radion hör jag #Titti Schultz (som f.ö inte har några barn) säga att föräldrar idag curlar sina barn alldeles för mycket. Till viss del kan jag väl hålla med henne där men dock inte i det fallet hon tog upp. Hon tyckte det var curlingföräldrar som följde sina 7-åringar till skolan för när hon var 7 år kunde hon minsann gå till skolan själv trots att hon fick korsa TRE stora vägar.

Min enda reaktion till allt ovanstående är: Jaha?

Bara för att barn förr i tiden åkte utan bälte eller vettig stol ibland betyder inte att det är ok eller att vi överdriver säkerheten idag. Det betyder enbart att vi hade tur som faktiskt inte blev inblandade i någon trafikolycka, åtminstone inte under de åkturerna.
Och bara för att barnen förr överlevde utan att föräldrarna visste var de var eller kunde ha kontakt via mobilen så betyder det väl inte att det fungerade bättre? Kalla min dotter bortskämd eller curlad men när hon är stor nog att vara ute och springa i skogen med sina kompisar så kommer hon att ha en mobil med sig för OM något skulle hända så har de mycket större chans att klara sig. Ett ”om” kan vara en väldigt stor sak för en förälder. Jag vill inte skicka ut min dotter i skogen och upptäcka att något hänt henne, något som kanske hade kunnat åtminstone lindras om hon bara hade haft en mobil så hon hade kunnat förmedla sig.

Och ja, kanske kan hon gå till skolan själv när hon är sju och kanske får hon göra det beroende på hur vägen till skolan ser ut, kompisar, osv. Men skulle det innebära att korsa så bara EN stor väg så kommer jag att följa/köra henne. Skulle något hända henne, något jag hade kunnat förhindra om jag bara var med, så hade jag aldrig förlåtit mig själv. Jag tar hellre det säkra före det osäkra.

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att jag är så TRÖTT på de som resonerar som så att de/andra har klarat sig oskadda så varför skulle inte deras barn göra det? Varför är man inte mer rädd om sina barn?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.